Minskade klyftor nyckel till framgång

En jämn inkomstfördelning ökar den sociala rörligheten, enligt en essä i Dagens Nyheter. Det vill säga, individens möjligheter att förverkliga sina drömmar är större i samhällen där inkomstskillnaderna är små. Den amerikanska drömmen, att alla oavsett inkomst kan nå de högsta inkomsterna, är med andra ord en myt. Principen om lika möjligheter är svagast i frihetens förlovade land.

Intressant! Jämn inkomstfördelning har en stor förklaringspotential till alla möjliga grejer: hur nöjda vi är med livet, exempelvis, förklaras bättre med hjälp av inkomstfördelning än höga inkomster. Många studier visar att den standardhöjning vi har sett i Sverige sedan 50-talet inte har ökat vår lycka. BNP har ökat men inte tillfredsställelsen med livet. Vi har fått mindre och mindre lycka för pengarna, så att säga. Man kan tala om en oekonomisk tillväxt! Så snart våra materiella grundbehov är tillfredställda betyder en inkomsthöjning ganska lite för att öka välbefinnandet. Flera forskare har försökt fastslå en gräns utöver vilken ytterligare inkomster inte har så stor betydelse. Men egentligen är nivån inte det viktiga, det avgörande är att ha det som alla andra. De flesta människor bedömer sin position i jämförelse med andras. I jämlika länder som Sverige är därför tillfredsställelsen större än i mer ojämlika – man behöver inte snegla avundsjukt på grannen i lika hög grad.

Dessutom kan inkomstskillnader också förklara hur vi förvaltar den biologiska mångfalden. Samhällen med stora inkomstskillnader har större påverkan på sin biologiska mångfald. Ojämlikheten är en viktigare förklaring till att arter försvinner än befolkningstäthet eller inkomstnivå. Eftersom den biologiska mångfalden är så oerhört viktig för vår välfärd ser många den pågående artutrotningen som det viktigaste miljöhotet just nu.